Det verkar vara populärt, bland riksdagspartirepresentanter och dylika, att tycka att nedladdning av upphovsrättsskyddad data ska legaliseras igen, medan uppladdning ska vara fortsatt olagligt (inget parti utom piratpartiet är ännu för fildelning). En lite skum ståndpunkt eftersom det i så fall inte skulle finnas något att ladda ner. Lagändringen är alltså helt verkningslös om man utgår ifrån att alla följer lagen. DAlla följer givetvis inte lagen, eftersom den och dess stiftare inte tar någon hänsyn till det allmänna rättsmedvetandet i landet. Folket tycker ju helt uppenbart att fildelning är en alltför användbar resurs för att inte använda, även om det kan få rättsliga påföljder. När jag hör förlaget så tänker jag på lagen om prostitution. Där funkar det ju på samma sätt, fast tvärt om. I det fallet är det inte fel att erbjuda tjänsten men att nyttja den, medan det i det här fallet är fel att erbjuda tjänsten men inte att nyttja den. När det gäller prostitution så är det här förståeligt. Man vill, utan att kriminalisera prostituerade som oftast inte har så mycket val, något som torskarna har, komma åt problemet och minimera skadan. Men vem är det synd om i fildelningsfrågan? Är det kanske så att man erkänner att de stackars nedladdarna, de flesta som har en dator, inte har något annat val eftersom fildelningssystemet har blivit så användbart, för att inte säga oumbärligt, för gemene man? Man försöker alltså blidka massorna medan man kniper åt från ett annat håll. Stoppa uppladdningen istället för nedladdningen för att minimera skadorna. Och skadorna är?Det vanligaste är ju att skiv- och filmbolagen, med deras intresseorganisationer i spetsen, spelar på medkänsla till ”de stackars upphovsmännen” som de hävdar skulle bli av med sin ersättning. Kassettskatten finns ju redan för att kompensera för delar av piratkopieringen, och det pratas också om bredbandsskatt. Ett ytterst tveksamt förslag som också har blivit lite inne att tycka. Jag hade inte haft något problem med kassettskatten om syftet med den var att få folk att sluta använda förbrukningsvaror, såsom CD-skivor, kassetter och minidiskar, när data kan lagras och användas digitalt i åtminstone lite mer långlivade och återanvändbara media, med syftet är inte detta. Kassett- och bredbandsskatterna hämmar teknikanvändande. Det kan man ju tycka är en bra grej om man inte tycker om teknikens framfart, men Sverige säger sig ju vara för tekniska framsteg och skryter ofta med att ligga i täten när det gäller teknik. Det går inte ihop. Dessutom kommer skatterna att innebära att låginkomsttagare kan komma att välja bort internetabonnemang och missa att lära sig viktiga tekniska funktioner som internetbank och mail (och fildelning) som kommer att bli än mer oumbärliga i framtiden. Därmed ökar klassklyftorna ytterligare. Det om det.Innan jag slutar skulle jag vilja lyfta fram att en undersökning som Sifo gjort visar att varannan svensk vill legalisera fildelning. Dels är det svårt att veta hur frågan är formulerad (det där med upp- och nedladdning, igen) men främst så går det rykten om att Sifo inte ringer mobiltelefoner och därför inte kan ge några givande opinionsmätningar överhuvudtaget när det gäller sånt här, och annat. Många svenskar inte minst unga och studerande, de som använder fildelning mest, har ingen hemtelefon. Jag har mailat Sifo om detta och återkommer med deras svar.Tack för idag. Slut för idag.

Idag såg jag ett avsnitt av CBS 60 minutes. Det slutar alltid med att Andy Rooney säger vad han tycker om olika nutidsfenomen; lite som en ledare i en tidning.I dagens avsnitt pratade han om att det är så mycket människor överallt och att vi kanske borde anpassa samhället lite bättre till faktumet att alla inte får plats att ha samma rutiner på samma tider. Detta genom t.ex bättre villkor för nattjobbare och bättre anpassade öppettider. Han nämnde också att man skulle kunna sända populära TV-program flera gånger utspritt över dygnet.Jag hajade till när han sade det där om TV. I mitt huvud låter det lite bisarrt att de inte ens tänker på att tekniken för on-demand-TV redan är långt utvecklad. Han jobbar ju på CBS, förvisso, och stora TV-koncerner är ju, som skivbolag och mjukvaruföretag, inte kända för att uppmuntra teknisk innovation, men detta är en utveckling som så många skulle ha nytta av och eftersom tekniken redan finns här så är det bara TV-bolagens ovilja att anamma den nya tekniken som står emot.TV:n skulle kunna fungera som den digitala musiken, med vissa anpassningar. Itunes, Apples mediaspelare, vet jag har en funktion som heter ”Partyblandning” där programmet lägger till låtar från ens mediabibliotek så fort det inte finns låtar kvar att spela på listan. Den ligger ungefär tio låtar före, så man kan lägga till eller ta bort låtar från den datorgenererade listan. Tänk er att de dator-tillagda låtarna istället kommer ifrån en webb-radiokanal (och buffrats ett tag i förväg). Man kommer alltså ha en dator-generarad playlist som lägger till ungefär tio låtar till ens playlist och som fyller på så fort antalet ospelade låtar är under tio, och där man kan lägga till egna låtar var man vill i listan. När musiken streamas från webb-radio kommer man alltså även få låtar man inte har lokalt på sin maskin.Tänk er sedan att listan istället består av TV-program. Du väljer vilka program du vill se, och kan välja mellan alla program som finns att streama ner från internet (prova med nyheterna på svt.se t.ex.), och lägger till dem på din playlist. När programmen tar slut lägger din TV (eller dator, vad nu skillnaden är) till program så att du, som på en vanlig TV kan sitta kvar och slötitta. Datorn kan givetvis också programmeras att tillverka playlists efter programmens teman, så att du får en kanal som lägger till hollywoodfilmer och/eller en med nyheter och dokumentärer.All teknik för att göra detta finns redan. Det enda som saknas är TV- och filmbolagens vilja att anamma tekniken och att anpassa systemen efter kundens behov. Hade fler filmer och program funnits tillgängliga att streama ner hade jag kunnat, med lite hjälp från TV-bolagens administratörer och SourceForge, kunnat tillverka ett sådant program idag.Idag blev det nördsnack. Men det jag vill peka på är att hur branschen än löser hur pengarna ska komma in för musik och filmer så är det viktigt att vi inte låter dem erbjuda produkter som är så mycket sämre än vad de hade kunnat vara. Speciellt som insatsen det hade krävts för dem att göra tjänsterna värda priset är så små, nämnligen att låta tittarna se programmen när de vill.Släpp på kontrollen och ni ska se att populariteten och tittarna ökar till oanade höjder.Tjipp! / Johan

En av de mest frustrerande saker jag vet är påtvingade epitet. Man placeras i fack tillsammans med människor som man i sammanhanget har väldigt lite eller inget gemensamt med.Jag hörde på P3 idag, som står och går på jobbet, ”Programmet som fortfarande inte får heta Bögradio” med Bobbo Krull och Özz Nûjen. Där lästes en ganska undermåligt skriven men ändå tänkvärd dikt om att man ska tänka sig för innan man kallar sig stolt europé. Han menade att problemen i Israel idag beror till stor del på kolonialmakternas uppdelning av området. Det tänker jag inte ta ställning till nu, men det fick mig att tänka på vilka grupptillhörigheter man väljer att anamma och vilka man tar avstånd från, och i vilka sammanhang. Jag är t.ex inte en europé. Visst, jag bor i Sverige som ligger i Europa, men jag skulle aldrig kalla mig europé (än mindre en stolt sådan). Att kalla mig europé skulle ju antyda att jag hade mer gemensamt, i sammanhanget, med t.ex en grek än en afrikan eller asiat. Jag kan helt enkelt inte tänka mig något sådant sammanhang.På samma sätt är det inte speciellt ofta jag kallar mig svensk. Jag säger ibland, t.ex på nätet eller i andra internationella sammanhang, att jag kommer från Sverige, men oftast är det bara kuriosa och spelar ungefär lika stor roll som att säga att jag bor i en villa eller att jag har flickvän. Svensk däremot, säger jag så gott som aldrig. Så här i fotbollstider tycker jag mig t.ex ha mycket mer gemensamt med en taiwanes som inte är fotbollsintresserad än en svensk supporter, speciellt när man läser om de massor av svenska supportrar som besöker tysklands bordeller på VM-resorna (inte sagt att jag generaliserande tror att alla supportrar är "sådana", det är ju förhastade generaliseringar som är problemet i fråga).Och där kom vi in på det sista ämnet jag tänkte ta upp nu. Det är inte ofta jag trivs i rollen som kille. Som sagt, visst är jag född manlig och är ganska ung, men i de sammanhang man pratar om killar, oftast då till skillnad från tjejer, så tycker jag mig ha mer gemensamt med tjejerna. Därmed inte sagt att jag är någon sorts fjolla, det tycker jag verkligen inte att jag är, och det inte många som tycker (hoppas jag…), det är bara det att det är så många saker som tillskrivs killar som jag har så svårt att identifiera mig med. ”Killar är så jobbiga!”, ”Jaha, vad har jag gjort nu då?”, ”Nä, asså, inte du, men killar, du vet…”. Nej, jag vet inte. Jag vet att det finns många som är jobbiga. Ofta är de killar. Men jag har så lite gemensamt med dem, och känner så många tjejer som är lika jobbiga, och på samma sätt, att jag inte tycker att den generaliseringen är befogad. Ofta känner jag mig påhoppad av uttalanden som inte har någonting med mig att göra och som inte var riktade till mig. Men varför riktas de då till mig?På samma sätt kan jag rätt ut säga att feminismen skjuter sig i foten. ”Alla män är potentiella våldtäktsmän!”. Ja, kanske, men finns det inte bevisligen de kvinnor som är mer benägna att våldta än andra män? Det enda det uttalandet gör är att skrämma bort ungefär hälften av målgruppen från ”kvinnokampen”, som även det ordvalet är något av ett stolpskott. Det är inte kvinnornas kamp mot männen (även om det inte är så det avses så är det så det generellt tolkas). Det är inte bara kvinnor som förlorar på systemet. Jag anser mig lida minst lika mycket av situationen, om man nu ska jämföra sånt, än många kvinnor och tjejer jag känner och vet om. Alla människor är potentiella våldtäktsmän, eller –kvinnor, om man tycker ord är viktigt. Vidare:Jag hörde ett förlag om att killar skulle ha feministisk argumentationsövning medan tjejer övar feministiskt självförsvar. Vad vinner man på att ha feministiskt självförsvar bara för tjejer? Är inte många av de som utsätts för våld på grund av könsfördomar killar? Hur många gånger har man inte hört ”Försöker du vara tuff? Ska du ha en smäll?” på stan när man en fredagskväll ska hem från en repetition? Oftast bara för att man är kille och rak i ryggen. Jag tycker feministiskt självförsvar är en bra idé, men det är inte bara tjejer som behöver lära sig det. När jag sedan pratar med folk om sånt här så är det inte sällan hos tjejerna fördomarna är djupast rotade och de som mest skulle behöva föreslagna argumentationsövningar. Kommer man inte bara ytterligare befästa en status- och inställningsskillnad om man utgår ifrån samma fördomar som man försöker bekämpa.Tro nu inte att jag trivialiserar våld och övergrepp, det gör jag inte. Jag menar bara att våld och övergrepp av alla och mot alla ska prioriteras och att preventionsmetordena inte borde byggas på de fördomar som föder problemen.Det blev mycket feminism idag.Klart slut./ Johan, idag musiker och pirat, imorgon student och feminist. Kanske svensk kille en vacker dag.

I dag kom jag att tänka på ett slagord som min far hade på nån liten brosch någonstans hemma när jag var liten. Det stod ”Remember Bhopal!” på den. Det funkade ju tydligen. Jag kommer ihåg det än. Men vad är Bhopal? Jag har någon vag aning om att det kan vara en plats där något hemskt hände som man ska minnas för att inte göra om samma misstag, men eftersom jag är för ung för att minnas Bhopal så nöjer jag mig med att minnas texten på broschen (men jag kommer nog att kolla upp Bhopal snart). Kul att det kom upp i alla fall. Troligen eftersom vi brukar skämta om friteatergruppen "Teater Bhopa".Nog om det.I dag åkte jag i en hiss. I hissen fanns en skylt där följande text residerade:VID FEL RING VÅRDYGNET RUNT SERVICE Eftersom de gjort som alla andra skyltskrivare tycks göra och struntat i skiljetecken, och dessutom skrivit allt med versaler, så kan man ju inte veta om de menar att man ska ringa någon som heter Vår (Jag vet en som heter Sol). I så fall, vore det inte bättre med ”Service dygnet runt” eller åtminstone ”Service runt dygnet”. Eller är det så att de helt enkelt särskrivit och menar ”dygnet runt”-service. Givetvis förstår jag vad de menar, i det här fallet, men jag ser tendenser till språkförbistring här. Tro nu inte att jag är fientlig mot förändringar i språket, tvärtom anser jag mig vara en god förebild i sammanhanget, men ”felen” i språket i det här fallet beror bara på slapphet och hämmar variation i ordförrådet. Jag har länge påpekat för folk t.ex skillnaderna mellan var och vart, för att hur slappa vi än är så vill jag ha ett så brett och rikt språk som möjligt. Jag måste erkänna att jag börjar ge upp kampen om ju var och vart på samma sätt som jag redan slutat påpeka för folk att det heter ”bättre än jag” och inte ”bättre än mig”, även om man inte orkar säga ”bättre än vad jag är”. Men jag håller med om att det är ett knepigt fall. Jag skulle nog ha skrivit som ovan med hartassar och bindestreck, eller möjligen dygnet-runt-service, men dygnet-runt är ju inte ett ord. Högst knepigt...Slut för idag.

Idag påmindes jag två gånger, på olika sätt, hur spännande språket är.Idag såg jag en T-shirt på Strand Hotell i Borgholm, där jag för tillfället sommarjobbar, med ett mycket spännande tryck. Det stod ”Bevara negerbollen!” i vitt på svart. Eftersom tröjan för tillfället var obemannad så var det svårt att avgöra huruvida det fanns något motiv som hade med att bäraren var mörkhyad att göra, men det spelar ju egentligen ingen roll. Eftersom jag har svårt att tänka mig att bollen av choklad på något sätt är hotad så måste ställningstagandet på tröjan ha med ordet "neger" att göra, inte sant? Kan det vara ett sätt att göra "neger" till ett vanligt icke-nedsättande svenskt ord på samma sätt som gjorts med t.ex "blatte", som nu är helt accepterat (se t.ex Blatteförmedlingen), eller "pirat" som vi jobbar hårt med att positivifiera. Jag kan bara spekulera i hur tröjans ägare tänkte, men tröjan, som i layouten såg ut som vilken annan "Jag är en superbabe!"- eller "Krama mig!"-tröja som helst, fick mig verkligen att tänka till.När jag sedan kom hem från jobbet och skulle fika satte jag mig som vanligt och läste på mjölkkartongen. Vad finns det annars att göra vid ett matbord utan dagstidningar? Så här började texten:”Musik, prat och kvitter är egentligen helt tysta tryckvågor i luften, ända tills din hjärna bestämmer att det är ljud.”Vad menas? Är det meningen att barnen ska bli förvirrade (för jag hoppas att det är de som är målgruppen)? Hur kan tryckvågorna i luften vara tysta? När din hjärna tolkar tryckvågorna i luften som ljud, är de då inte ljud även i luften? Om inte, vad fyller det då för syfte att säga att de är tysta? Vore det nån skillnad att säga att synintrycken inte är något annat än osynliga vågor i luften tills din hjärna bestämmer att de är ljus?Jag förstår ju givetvis vad de vill förmedla, men att skriva "helt tysta" om ljudvågor är ju klart kontraproduktivt. Är de ljudvågor så är de ljud och därmed inte tysta.Språk är kul! På återhörande!

I en artikel i Svenska Dagbladet kan man läsa om hur The Pirate Bay betalat ut lön till Fredrik Neij och Gottfrid Svartholm Warg när det blivit annonspengar över.Nu skriker folk om hur deras straffsats kan höjas eftersom de "gör personlig ekonomisk vinst på att driva Pirate Bay".På andra bloggar skriver folk nu om hur omoraliska de varit när de tjänar pengar på att sprida andras verk, men faktum kvarstår: Återigen, The Pirate Bay har aldrig spridit upphovsrättsskyddat material!En blogg t.ex skriver att de är parasiter som tjänar pengar på att sprida andras verk. Det har de inte gjort! Hur fel man än tycker det de gör är så har de inte spridit några verk, och jo, TPB är en sökmotor på precis samma sätt som Google eller Knuff.se som båda är specialicerade på olika saker. Mycket av det som hittas med alla dessa sökmotorer är upphovsrättsskyddat, mycket är det inte. Det är inte ens så att TPB söker upp upphovsrättsskyddat material och presenterar det på det sätt som Google gör. TPB söker bara i det anslagstavlesystem som tillåter användare att posta länkar till viket material de vill.Många tycker att jämförelsen med Google faller. Det tycker inte jag. De begår ett grövre brott mot upphovsrättslagen än TPB och har av det blivit ett av världens största IT-företag.Tack för mig!Nu ska jag till stranden!

Hur ska det gå för skivbolagen? De skriker om fildelning och sjunkande försäljningssiffror och medierna och lagstiftarna hänger på, men hur ska det gå för skivbolagen egentligen?Det är ju inte självklart, men troligt, att försäljningen av skivor kommer att minska i takt med den ökade fildelningen. Detta inebär ju givetvis sjunkande försäljningssiffror för skivbolagen, men det innebär absolut inte sjunkande intäkter för artisterna och deras producenter. Fildelning innebär, för de artister som väljer att utnyttja teknikens framsteg, en stor och välkommen marknad för massexponering som direkt kan översättas i ökad potential för intäkter.To make a long story short:Jag ser en framtid utan dagens skivbolag, där inspelad musik används som promotion för artisten som koncept. I min framtid finns det ingen som helst anledning att försöka kontrollera spridningen av inspelad musik. Fildelningen är och förblir ett medel för exponering som kan användas till ökade intäkter för t.ex live-spelningar eller trycksaker.En artist kan investera i att trycka affischer för att locka lite folk till en lokal spelning, eller välja att investera i en inspelning som, förutsatt att artisten har något att komma med, ökar värdet på artisten som koncept och troligen kommer att betala sig långt mer än affischerna trots, eller tack vare, fildelningen.Fildelningen innebär ju givetvis också att nichade artister kan hitta lyssnare och fans världen över. Man kan inte överskatta kraften hos rykten. Detta ser jag som ett oöverträffat sätt att främja innovation i kulturbranchen och hindra att små, nichade artister blir överkörda av mainstreemkulturen (inget ont om den (för tillfället) men alla är inte intresserade av att höra Paris Hiltons nya låt tio gånger om dagen).Legalisera fildelningen. Både upp- och nedladdningen. Låt dagens skivbolag självdö. Fram med en branch där skivor är en produkt av musikskapare och inte tvärt om.Nog för denna gång. På återhörande.